Klockan den tickar och tiden den går....

Tid är något som skrämmer mig när jag tänker efter. Man brukar säga "Ett gott skratt förlänger livet" men när man har roligt säger man att tiden går snabbare, hur kan de då stämma? På ett sätt kan jag förstå de. För när man skrattar har man roligt och de är när man gör saker man minns som tiden känns längre. Man brukar säga att "Väntan" är den längsta tiden. Att bara sitta och vänta till ett speciellt tillfälle känns ofta väldigt långvarigt. Fast om man gör något känns de som tiden går snabbare. Men är de då likadant när man sedan tänker tillbaka? Om man tänker tillbaka på den stunden då man gjorde något kan man minnas nästan allt som gjorts och sagts. Medans om man bara suttit och väntat på något finns de inte lika mycket att minnas. Alltså tycker jag att i efterhand känns som att tiden man inte gjorde något gått snabbare än när man gjorde något.

Än hur de känns går tiden alltid lika snabbt. De är rätt sjukt att man kan uppleva
tiden på olika sätt beroende på vad man gör. Den tiden som gått kommer aldrig mera tillbaka
de ändå uppfattning vi har om tiden som redan varit är vårt minne. 



// Anna